Förbättrad dialog och expertkunskap – Vägen framåt för L80-föreskrifterna
Med anledning av att Jordbruksverket efter en dryg vecka, efter omfattande kritik, tvingades dra tillbaka det första förslaget på L80-föreskrifter önskar undertecknande organisationer lämna sina gemensamma tankar kring arbetet framöver.
En avgörande förutsättning för att nästa förslag på L80-föreskrifter ska tas emot bättre och ha en chans att nå acceptans i samhället är att Jordbruksverket framöver tar hjälp av och verkligen lyssnar på de som är sakkunniga inom varje djurslag.
Detta innebär att:
-Specifika arbetsgrupper kring varje enskild djurgrupp behöver sättas ihop, och då många djurslag som till exempel fåglar, reptiler, groddjur och fisk består av väldigt många arter finns det inte en enda person som besitter all kunskap eller en enda uppslagsbok som man kan förlita sig på.
I stället kommer det vara nödvändigt att lyssna till en rad olika experter och människor med gedigen kunskap för att komma fram till den bästa lösningen.
I dessa grupper behöver djurslags- och artspecifika föreningar, rikstäckande föreningar, ansvariga för bevarandeprojekt, djursslagsspecialiserade veterinärer, branschorganisationer och övriga sakkunniga bli hörda.
-Jordbruksverket måste, utöver skapandet av arbetsgrupperna ovan, också ta del av de ännu ej inlämnade svaren från de organisationer och föreningar som ännu inte hade svarat när förslaget drogs tillbaka. Man pausade förslaget baserat på de inkomna reaktionerna, men det är viktigt att ta i beaktande att många föreningar som var kritiska inte hade hunnit inkomma med sina svar ännu.
Även om förslaget nu drogs tillbaka vill vi fortfarande kunna inkomma med våra remissvar så att Jordbruksverket till fullo förstår vad vi ansåg var problematiskt och varför, så att detta kan beaktas i arbetet framåt.
-Vi måste bli hörda i sammanhanget, vilket innebär att Jordbruksverket måste ta hänsyn till den beprövade erfarenhet man får ta del av. Dialoggrupper där planerna för kommande föreskriftsförslag hemlighålls eller där ett nytt förslag till stora delar går emot deltagande föreningars och organisationers åsikter kommer bara leda till ännu sämre acceptans för kommande förslag.
– Diskussionerna framöver måste ske med mycket större lyhördhet och samarbetsvilja, utöver att de måste inkludera fler personer som representerar husdjurshållare. Hela processen som har lett fram till att ett så verklighetsfrånvänt förslag kunde presenteras från början behöver ses över och förändras. Vi ser med fördel med att ny kompetens tillförs handläggning i detta ärende.
-Jordbruksverket kommer behöva ta hänsyn till evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet, och inte bara hänvisa till ett vetenskapligt underlag, som bevisligen dessutom saknas i många fall.
För att kunna avgöra att ett djur har en hög välfärd måste man ta hänsyn till en rad
välfärdsindikatorer och att välfärd kan uppnås på en rad olika sätt, till exempel det faktum att väldigt många av de djur som berörs vistas utanför sina burar/inhägnader på daglig basis, och att detta är en av många faktorer man behöver ta hänsyn till när man formulerar det framtida regelverket.
Undertecknat:
Bohuslän-Dals Fågelhobby
Föreningen Gotlandskaninen
Nordiska Ciklidsällskapet
Riksförbundet Svensk Fågelhobby
Svenska Chinchillaavelsföreningen
Svenska Dendrobatidsällskapet
Svenska Hamsterföreningen
Svenska Hamstersällskapet
Svenska Kaninavelsföreningen
Svenska Marsvinsföreningen
Svenska Musklubben
Svenska Råttklubben
Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund
Sveriges Herpetologiska Riksförening
Sveriges Kaninproducenter
Uppsala Tropiska Fågelförening
Zoobranschens Riksförbund
Mottagare av brevet:
Christina Nordin, Generaldirektör Jordbruksverket
Anett Kjellberg, Avdelningschef Djuraveldelningen Jordbruksverket
Helena Elofsson, Djurskyddschef Jordbruksverket
Anna Tilly, Enhetschef Djurvälfärdsenheten Jordbruksverket
Peter Kullgren, Landsbygdsminister