Fågelvänner!
När jag skriver detta är det tre veckor kvar till förbundsmötet, och dags för en liten reflektion över året som gått.
Det blev annorlunda mot vad jag tänkt och förväntat.
När jag funderade på om jag skulle kandidera till ordförandeuppdraget, var det två saker som jag försökte reda ut för mig själv. En för och en emot.
Det som var för, är att jag är en van föreningsmänniska, som haft olika uppdrag under en stor del av mitt liv, jag har tidigare var förbundsordförande i en stor organisation, och tvekade inte om att jag skulle klara detta uppdrag rent formellt. Det som var emot var att jag hade inget eget nätverk. De personer jag kände till namn i förbundet kunde jag räkna på ena handens fingrar. Men så tänkte jag att jag får en styrelse som kommer att ha de kunskaper och de kontakter vi behöver för att kunna hantera de frågor som dyker upp. Som alla vet ”bidde ” av detta bara en tumme, och så småningom ” bidde ” det nästa inget alls.
Under en period kände jag mig väldigt ensam.
Men så hände det något som gör att jag har framtidstro för SF, och att det finns en stark vilja runt om i landet. Många uppfattade min situation, och började arbeta, i grupp och tillsammans med mig. Vi har kunnat arbeta fram ett bra arbetsprogram, utvecklat nya idéer, varav en del kanske redan har sjösatts när tidningen kommer ut. För att inte riskera att jag glömmer någon, skriver jag inga namn, det får komma vid ett senare tillfälle, men många har gjort ett fantastiskt jobb, som kommer att ge resultat i framtiden
Det bildades en ny förening för två år sedan – Sveriges Papegojförening, SPF.
Av någon anledning känner de sig påhoppade av medlemmar inom SF och har bl.a. skrivit ett öppet brev till mig med en massa påståenden som får stå för dem.
Jag anser att denna förening inte angår oss. Vi har erbjudit dem medlemskap hos oss vilket de har avböjt. Därför föreslår jag att vi helt enkelt struntar i dem. Jag vet att det förekommit en del skriverier på Facebook och jag ber att detta tonas ner.
Deras utbud av aktiviteter skiljer sig inte på något sätt från STF:s och innehåller inget som inte STF kan erbjuda. Vi har mycket eget att se fram emot och behöver inte ägna SPF någon uppmärksamhet.
Under sommaren har STF arrangerat tre träffar i Hagaparken i Stockholm. Alla har varit mycket välbesökta och uppskattade. Inte bara av medlemmar, utan av massor av människor som varit nyfikna på fåglar, och som beretts tillfälle att få svar på frågor, samtidigt som man kunnat få närkontakt med fåglarna.
I Göteborg har också GBF varit mycket aktiva under sommaren, och haft flera uppvisningar utomhus. Jag ser gärna flera arrangemang av detta slag, kanske också i Skåne?
Detta med friflygning har blivit mycket uppskattat, och intresset för papegojor ökar stort.
En man som jag har stort förtroende för påpekade att tamfåglarna får inte bli alltför dominerande i förbundet efter som det ändå är uppfödning som är SF:s hjärta. Det finns inget som säger att det ena är större eller bättre än det andra och jag tror att det är värdefullt att få denna växande grupp av tamfågelägare som medlemmar. Uppfödare är lika beroende av tamfågelägare som vice versa. För som medlem hos oss kan man få råd och tips av kompetenta och kunniga människor, vilket kan vara avgörande för hur fågeln kommer att må, då det finns människor som impulsköper sin fågel.
Nu när hösten närmar sig, börjar det vara dags att ta in de fåglar som varit på ”grönbete”,
För min del betyder det att jag kommer att avyttra de sista djuren, p.g.a. min kol.
Kvar blir ett par pennantrosellor och så förstås min grå jako. Hon förgyller verkligen min tillvaro och är precis så uppfodrande och pockande att hon med råge fyller min fågelkvot.
Lennart Svenzon
Förbundsordförande