Zinkförgiftning – ett allvarligt problem för burfåglar

Publicerad i Fågelhobby nr 1 2004

Av Bengt Larsson, MBF

Det finns gott om metallen zink i och omkring miljön för våra fåglar i bur och voljär. Den vanligaste förekomsten är som rostskydd på järn och stål. Vanligt voljärnät, fågelburar, foderskålshållare, spikar, fönsterbleck etc., är zinkgalvaniserad järntråd, rundjärn eller stålplåt. Papegojor är speciellt utsatta eftersom de använder tungan som känselorgan på allt och när de klättrar på galler håller de nätet med näbben. Vissa papegojor kan bita av zinkloppor från gallret och hålla dem i matsmältningskanalen en tid med förödande resultat. Zinkoxid frigörs från galvaniseringen och kan lagras i fågelns vävnad. Alla fåglar i utevoljär dricker vattendroppar från nättaket efter ett regn. Fåglarna förgiftas långsamt under flera år och oftast går det inte att bota helt när fågeln väl visar förgiftningssymptom. Ett enkelt blodprov kan analyseras och påvisa halten av zink i blodet. Zink är också ett mikronäringsämne som måste finnas i födan i mycket små mängder.

Vid ett besök med en god vän för behandlig av fyra papegojor, två kakaduor och två amasoner, hos Veterinär Bo Runsten i Göteborg togs en rad prover för analys. Zinkförgiftning konstaterades. Fåglarna visade balansproblem och förlamning i olika stadier i benen och hade svårt att sitta uppe på pinnarna. Vissa dagar kunde de vara bättre än andra. Förmågan att häcka var borta innan allvarliga symptom visade sig. Behandlingen fick ner zinkvärdena i blodet till de normala. Fåglarna var alltför drabbade för att behandling skulle hjälpa. Bosse sade att det kan gå att minska zinkhalten med medicinering i fågelns vävnader om fågeln kommer under behandlig i tid. Zinkförgiftning är ett smygande gissel som förmodligen är skuld till många ”oförklarliga” dödsfall bland burfåglar genom åren.

Det bästa motmedlet är att förebygga. Galvaniserade detaljer skall aldrig vara i kontakt med fåglarnas mat! T ex en äpplehalva spetsad på en galvad spik eller pressad genom nätet är självklart inte lämpligt, liksom foderhäckar av galvat nät. Använd därför endast skålar i plast, glas eller rostfritt. Måla alla galvaniserade detaljer mycket tunt (nät med en skumgummiroller på båda sidor) med vanlig matt svart akrylfärg (plastfärg). Det binder oxiden utan att försämra rostskyddet. Måla detaljerna när galvaniseringen oxiderat en tid, efter 3-6 mån ute i regn. Oxidationshastigheten är temperaturberoende, dvs. varmt = snabbare. Den kan påskyndas med en svag syra, ex ättika eller vinäger. Oxiden syns genom att ytan är matt ljusgrå i stället för blank. Någon har rekommenderat att vattna voljärnätet regelbundet med vinäger (svag syra), men om det hjälper är det samma sak som att man tvättar bort zinkoxiden och därmed nätets rostskydd. Vill man kosta på sig och vara på den säkra sidan kan man sätta upp rostfritt nät. En dubbel kostnad ungefär, men mångdubbel livslängd mot vanligt punktsvetsat galvaniserat nät. Dessutom kan man gå ner i tråddimension vilket ser bättre ut. För ickegnagande fåglar kan man använda plastnät som finns i två grundtyper. Spunna plasttrådar som vävs till nät, respektive tråddragen hel plast. Livslängden är begränsad om plastnätet utsätts för solljus (ca 12 år för säkerhets skull). Plastnätet har andra fördelar som att det är mjukt och skyddar fåglarna mot skador vid panikflykt. Det är dock inte gnagsäkert och därmed olämpligt för papegojor och hundar och mårddjur kan ta sig genom det lättare än stålnät.

Liknande problem kan orsakas av krom, nickel och aluminium som också är vanligt i fåglarnas hemma- och burmiljö. Vänd dig till en bra veterinär om du är osäker.

Zinkförgiftning web-adresser
http://www.exoticpetvet.net/avian/zinc.html
http://www.birdsnways.com/wisdom/ww14eiii.htm
http://www.multiscope.com/hotspot/metals.htm
http://www.provet.co.uk/Petfacts/healthtips/birdszinc.htm
http://www.synnovation.com/zinctesting.html
http://www.petalia.com.au/Templates/StoryTemplate_Process.cfm?specie=Birds&story_no=116